Cidersäsong! Med lite lärdomar från förra året, och förra året igen.
Lärdom nr 1: Använd mogna äpplen
Förra årets cidermakande kantades av en viss tidspress på grund av annalkande köksrenovering. Detta ledde till att en del (ganska stor del) av äpplena som plockades inte var helt mogna. Detta syntes framförallt på att kärnorna ännu inte var helt brunsvarta. Musten som pressades ut var därav väldigt sur, fattig på socker och grumlig. Sockerfattigheten kompenserades med extra socker, men eftersom detta jästes upp fanns i slutändan bara surheten, och tyvärr inte syrlighet som annars är eftersträvansvärt.
Snart ett år efter flaskningen är cidern fortfarande grumlig, vilket inte var ett problem med batcherna från 2022.
Lärdom 2: Krossa finare
Fruktkrossen som införskaffades till föregående säsong var i och för sig jäkligt mycket effektivare än att stompa äpplena med en hemmagjord träklubba, men ”moset” blev inte lika finfördelat. Grövre kross, i kombination med att äpplena inte var helt mogna gjorde att man inte fick ut så mycket vätska som teoretiskt är möjligt. 2023 kunde 33% av vikten utvinnas till must, vilket skulle kunna vara så högt som 50-60%. Dock har ingen bra lösning trillat ner i knät under året, så ingen förändring i år.
Lärdom 3: Jäst efter temp
Svårt att hantera, då det var en varm höst förra året, men champagnejästen ska nog gärna ha lägre temperatur för att leverera ett krispigt resultat.
Bryggning
2024-09-08 (dag -1): Plockning och krossning
82 kg äpplen av fem olika sorter samlades in. En sort var vildäpplen: små, lite bittra men med en del ”övermogen” sötma. Två sorter var förvildade äpplen, lite större, rätt sura och med fast fruktkött. De två sista var ”tamäpplen”, plockade i från träd i trädgårdar. Söta, mjuka och stora. De sista sorterna utgjorde ungefär 60 kg av totalen.
Ihopsamlandet gick oerhört snabbt så krossningen kunde göras redan samma dag.
Först tvättades äpplena, det vill säga spolades av med vattenslangen i en trådback. Sen maldes de ner i en fruktkvarn till en go äppelmassa.
Därefter får massan ligga och dra ett dygn och macerera, vilket innebär att frukten börjar brytas ner och utsättas för syre.
2024-09-09 (dag 0): Mustning och jäsning
Efter utrensning av dåliga frukter och en del spill var det 75 kg äppelkross som åkte ner i fruktpressen. Redan vid första provsmakningen märktes det att musten hade bättre kvalitet än förra årets – mer sötma och ingen strävhet.
Totalt krämas det ut 29 liter must. Ett utbyte på 38%, en liten förbättring ändå jämfört med förra årets 33%.
3 liter går direkt till kylskåpet som frukostdryck. Övriga 26 liter delas upp på två jäshinkar, där en tillsätts med ett paket av den beprövade champagnejästen EC-1118, och den andra får jäsa med en nyhet, Mangrove Jacks M02.
Jäskärlen ställs i rumstemperatur första dygnet, så man ser att jäsningen kommer igång, vilket den också gör i båda kärlen. Sen ställs de så svalt som möjligt, i detta fallet i förrådet där det håller omkring 18 grader för tillfället. Och nu är det bara att vänta på första omtappningen som ska ske om ca 30 dagar.
2024-10-19: Omtappning
Båda brygderna tappas om och mäts. Champagnen är nere på SG 2, och MJ02 är nere på 4. Så i princip klara.
2024-11-01: Flaskning
Ingen förändring har skett utan båda sorterna ligger kvar på samma SG, vilket får bli dess FG. En liten cocktail med några korn champagnejäst samt malolaktiska bakterier tillsätts tillsammans med 10 gram socker per liter. Malolaktiska bakterier bryter ner den lite strävare äppelsyran till den mildare mjölksyran. Den bidrar även till att cidern blir kolsyrad.
Nu läggs flaskorna på husets varmaste plats för kolsyrejäsning i cirka tre månader. Erfarenhet från 2022 visade att det var ungefär så lång tid som behövdes för att cidern skulle smaka bra och inte bara sprit med äppeljuice.